Eftersom jag att ha fått frågor om hur man kan göra för att hjälpa alldeles nyanlända elever som går på lågstadiet och arbetar med läsinlärningen efter klassens läsebok och arbetsbok, har jag skrivit ner lite om mina erfarenheter. Jag tänker att de som undervisar äldre nyanlända elever kanske också skulle kunna använda något av detta eftersom de eleverna oftast också behöver träna uttal och att kunna läsa på svenska.
Att arbeta med samma bok som de elever som har svenska som sitt modersmål innebär en del svårigheter. Svenska som andraspråkselever behöver naturligtvis extra träning för att t.ex. lära sig uttala alla nya ljud, detta finns ju också i det centrala innehållet för svenska som andraspråk-”Läsriktning samt bokstävernas form och ljud i jämförelse med modersmålet.”
Samtidigt behöver de få hjälp med att förstå alla okända ord de stöter på. Då jag arbetade som svenska som andraspråkslärare i grundskolan funderade jag mycket över detta men det är först de här senaste åren, då jag har arbetat med vuxna analfabeter, som jag tycker att jag har lyckats hitta ett sätt att ge eleverna mycket uttalsträning jämsides med läsinlärning och ordförståelse utan att missa de viktiga tillfällena till samtalsövningar.
Jag har utgått från vokalerna som brukar vara extra svåra och grupperat dem efter hur de uttalas för att kunna ge eleverna möjlighet att förstå hur ljuden bildas i munnen. Vi har systematiskt arbetat oss igenom ljud- och bokstavsinlärningen samtidigt som jag har reducerat antalet ”läsinlärningsord”. Vi har också läst en hel del nonsens för att automatisera sammanljudningen. Vi har inte arbetat med detta under så långa stunder. Det har istället varit många korta arbetspass. Våra läsplattor har också varit till stor hjälp. Mycket av tiden har vi sedan samtalat och skrivit egna texter tillsammans för att lägga en bra grund för hör- och läsförståelsen. Då har appen ”Skolstil” varit bra eftersom eleverna hör ljuden när de skriver.
Naturligtvis är det inte precis samma sak att undervisa vuxna som att undervisa barn, många barn knäcker läskoden mer eller mindre på egen hand men bland eleverna finns det säkert en och annan som är i behov av en speciellt tydlig struktur. Att lära sig läsa när man varken förstår orden eller kan uttala ljuden tror jag kan upplevas förvirrande för de flesta av eleverna.
Eftersom jag inte är bunden av någon läsebok eller arbetsbok, utan kan arbeta efter elevernas speciella svårigheter, går jag inte igenom bokstäverna och ljuden i exakt samma ordning som de kommer i läroböckerna.
Jag har tittat på i vilken ordning bokstäverna kommer i ettornas läs-lära och har funderat över hur och när det vore bra att ge extra plats åt uttal/ljud och ordinlärning för de elever som arbetar efter samma bok som de svenskfödda klasskamraterna. Kanske något att diskutera med klassläraren?
De elever som inte arbetar efter klassens arbetsbok/läsebok kan kanske följa en annan progression. Det elever som t.ex. kommer i senare årskurser behöver ju också träna på att läsa på svenska och uttala våra ljud. Se fliken ”ljudhjulet” i bloggen.
Jag har också letat efter appar som fungerar för nyanlända elever som läser svenska som andraspråk. Se länken längst ner. Här har jag speciellt tänkt på appar för ljud- och bokstavsinlärning, läsinlärning och träning av ordförrådet. Elever med annat modersmål är hjälpta av att orden presenteras med bilder eftersom de inte har så stort ordförråd ännu. Därför har jag valt bort appar där eleven förutsätts kunna orden.
Jag har inte heller tagit med appar för läsinlärning där man lär ut bokstävernas namn utan bara de där man använder bokstävernas ljud. När eleverna ska lära sig läsa på svenska hjälper det mycket om man lär ut ljuden först eftersom ljudning bygger på att de är säkra på ljuden. Vi vill ju inte att de ska läsa ordet bada som ”beadea”, eller hur?
Jag har inte heller tagit med de appar som jag upplever för barnsliga eftersom jag använder en del appar som egentligen är gjorda för barn i undervisningen av vuxna analfabeter. Först tänkte jag att jag skulle ordna apparna efter om de var lämpliga för barn eller vuxna men jag har sett att en del appar för barn också kan vara bra för vuxna och tvärtom.
De appar jag själv tycker bäst om är de där man kan lägga in egna bilder och ord. Då kan jag anpassa övningarna efter vad eleverna kan och det jag ser att de behöver träna extra på. I en av apparna kan man lägga in egna bilder och läsa in ord ”Bokstavspussel” Och i en annan ”Ordens magi” kan man läsa in ord som eleverna sedan ska skriva. Det kan ta lite tid men eftersom många appar är gjorda med tanke på yngre, svensktalande barn är det tacksamt att det här finns en möjlighet att anpassa övningarna och ge även de äldre eleverna och de som inte kan så mycket svenska lämpliga övningar.
När jag nyligen letade efter fler appar som kunde användas i läs- och skrivinlärningen hittade jag en app ”ABC pussel” som skulle kunna vara till stor hjälp för eleverna. Där finns många av de ord som förekommer i vanliga läs-läror. I övningen som heter ”Skriv fritt” kan läraren plocka bort de bokstäver som eleverna ännu inte behärskar och kan sedan ge eleverna listor med aktuella ord som de kan skriva in. Det kan bli som en bild-ordlista till läsinlärningen. När de skriver in orden hör de ljud och ord och en bild illustrerar ordet. Ibland kan ju bilder behöva förklaras men det är ändå till stor hjälp.
http://kerstinsappar.blogspot.se/
Kerstin
Hej Kerstin,
Jag är så glad att jag hittat din blogg! Jag är sfi-lärare och har nyligen tagit över ansvaret för en alfagrupp. Tack för att du delar med dig av dina tankar och ditt arbetssätt. Har du gjort fler arbetshäften? Mvh, Birgitta
Mvh,
Hej!
Kul att du har hittat hit! Tänker du på arbetshäftena som rör våra studiebesök eller de som jag använder vid ljudinlärning? Jag har några häften som jag inte lagt ut ännu
MVH Kerstin