Arbetssätt

De kan ju läsa nu! Hur har du gjort?

Den frågan har jag fått många gånger! När jag började arbeta med alfa-gruppen för något år sedan upplevde många av eleverna att de hade misslyckats och trodde inte att de skulle kunna lära sig läsa och skriva. Jag upptäckte att många läste och skrev fraser utan att kunna ljuden och bokstäverna. De hade lärt sig rent mekaniskt genom att läsa och skriva samma mening många gånger. För att även kunna läsa och skriva okända ord är det ju bra att också kunna ljuda sig fram bokstav för bokstav.

Det finns elever, både bland barn och vuxna, som lyckas knäcka läskoden, mer eller mindre på egen hand, utan någon traditionell ljudinlärning, men i den här gruppen kände jag starkt att de behövde träna ljuden och uttalet intensivt för att få en bra grund att stå på. Jag kan säga att vi mer eller mindre började om. Idéer växte fram efter hand. Under tiden läste jag lite om hur andra tänkte om läsinlärning för vuxna andraspråkselever. När jag läste Maja Witting bok ”Svenska som nytt språk” fick jag råg i ryggen och blev övertygad om att jag var på rätt väg. Eftersom boken är en metodbeskrivning och inte något läromedel  gjorde jag mitt eget arbetsmateriel med inspiration av Maja Wittings bok men hämtade också mycket ur min egen erfarenhet av arbete med invandrarundervisning. Jag provade mig fram tillsammans med eleverna och dokumenterade så mycket jag hann med.  I efterhand har jag sedan, med hjälp av en cirkel,  illustrerat hur arbetet med ljudinlärningen fortlöpte. Jag har kallat cirkeln för ljudhjulet. I varje del presenteras några ljud och bokstäver. Ordningsföljden följer jag i stort men naturligtvis tar jag hänsyn till varje elevs svårigheter och behov. Här har jag god hjälp av våra hemspråksstödjare/studiehandledare som kan hjälpa mig att se elevernas speciella svårigheter. Några behöver mer träning och repetition av vissa ljud än andra  t.ex. beroende på vilket hemspråk de har. Är du intreserad finns det mer att läsa under fliken ”ljudhjulet”.

Så här lägger vi upp arbetet för att få lite tid med alla.

1. Vi samtalar varje dag om vad det är för dag, vad det är för väder, tränar på siffror, ordningstal, eller klockan, sådant som de flesta har tränat många gånger, om och om igen. Alla elever är med efter förmåga.

2. Modersmålsstödjaren och jag delar upp eleverna så att jag kan sitta en stund med de nya. De som kan läsa och skriva arbetar då med tyst läsning och arbetsuppgifter.

3. De nya eleverna får träna vid datorn och på läsplattor medan jag arbetar med de elever som har kommit en bit i sin läsning. Vi läser och samtalar tillsammans om t.ex. någon text. Eleverna läser efter mig och för varandra. Vi skriver gemensamma texter (LTG) om våra studiebesök.

4. Vi tränar uttal, ljud och bokstäver med hela gruppen. När vi har tillgång till kanonen arbetar vi med Powerpoint-presentationer som jag har gjort för att lätt kunna bryta av med en stunds uttalsträning och ljudinlärning. Detta är alla med på även de som har knäckt läskoden. För att befästa alla bokstäver, speciellt vokalerna behöver alla fortsätta träna uttal. Vi gör minst en diktamen varje vecka. När det gäller de nya eleverna följer jag Maja Wittings riktlinjer för hur det kan göras. (avlyssningsskrivning)

5. Vi brukar avsluta dagen  med en liten stunds samtal i den stora gruppen

Hur vi arbetar med elevinflytande. 

När det gäller våra studiebesök har jag föreslagit platser vi kan besöka och eleverna har fått önska vilka av dessa de är intresserade av. Apoteket var ett av de besök alla var väldigt intresserade av att besöka. Vi samtalar också ganska mycket om våra mål och hur man lär, hur jag kan hjälpa dem till en bra inlärning och hur de själva kan ta ansvar för sin inlärning samt  hur de själva tycker att de lär sig bäst. De har fått prova på flera olika sätt att träna lästeknik, stavning och läsförståelse. Jag hoppas på att de bland mina förslag ska hitta några sätt som passar dem bra. Några vill gärna läsa högt i par, andra läser helst för mig. Några skriver väldigt gärna med hjälp av Vital och för andra känns det bättre att skriva för hand. De flesta vill ha mycket diktamen. De tycker också om att sitta i par och diktera för varandra eller skriva ord på tavlan efter studiekamraternas diktering. Jag försöker uppmuntra deras egna initiativ, så länge de tränar är det bra och alla lär ju inte på samma sätt.

För mig är elevansvar att ha möjlighet att påverka sin egen inlärning men det hänger ju intimt samman med förmågan att ta ansvar. Maja Witting skriver i sin bok bok att anpassningen till eleverna förstärks av individens förmåga att ta ansvar.

” I elevansvaret ligger ju att känna efter om de kan, fråga när de inte vet, slå larm om de inte förstår, bromsa när de tycker att det går för fort och kräva förklaringar och motiv om någonting är dunkelt.”

För att kunna ha ett verkligt elevinflytande måste eleverna samtidigt förstå målen. Då är det bra att ha tillgång till modersmålsstödjare, någon som kan tolka. Den här terminen har jag pratat om målen och hur vi lär mer eller mindre varje vecka. Försöker klargöra att jag förväntar mig olika av olika elever, beroende på hur långt de har kommit.

Det prioriterade mål vi har nu är att eleverna  ska våga skriva och inte vara rädda för att göra fel. Det har vi skrivit på tavlan. Förra terminen fick eleverna skriva en liten text om sig själv. Vi hade då inte tränat detta på ett tag. Texten rättade jag inte utan lade den i ett kuvert och klistrade igen. Eleverna har tränat både i skolan och hemma under några månader. Snart ska vi sprätta upp kuvertet för att se vilka framsteg var och en har gjort. Om man ska kunna ha inflytande behöver man också förstå att med inflytande följer ansvar och det handlar inte om vad andra presterar utan om jag har tagit ansvar för min egen inlärning. Det visar sig när vi sprättar upp kuverten.

Försöker hela tiden förklara min och deras roll, vad jag har ansvar för och vad de har ansvar för. En av eleverna klagar hela tiden över att hennes huvud inte är med, att hon glömmer hela tiden. Jag säger då att alla glömmer, att alla behöver repetera och att deras ansvar är att titta hemma på det vi har gjort i skolan. Eleverna säger också att de har mycket att göra. Mitt svar är då att de alltid har fem minuter. Fem minuter varje dag blir många minuter! Alla eleverna har i läxa att läsa och titta på det vi har gjort i minst fem minuter varje dag.

Vi har inte speciellt många formella prov utan istället ger jag med jämna mellanrum små individuella uppgifter där de får sitta utan några hjälpmedel och visa för sig själv och mig vad de kan. Jag har märkt att tydliga och små uppgifter sporrar dem. De känner då att de kan påverka sin inlärning och får visa att de går framåt, utan boken, helt på egen hand!

Kerstin