Ljudhjulet

Det är några saker som jag speciellt har tagit fasta på i Maja Wittings bok.  ”Svenska som nytt språk”.

”Genom intensivt lyssnande och tydligt artikulerande blir ljudet så småningom korrekt uttalat och eleven medveten om hur artikaulationen går till och språkljuden låter”. 

Vid sidan av att ta hänsyn till det som är lättast nåbart, bör man sträva efter att få med vokalerna så tidigt som möjligt.”

Läs- och skrivinlärning på uttalets grund

När jag planerade progressionen för ljud- och bokstavsinlärningen utgick jag ifrån några vokaler och konsonanter. Jag ville också att träningen av ljuden skulle återkomma med jämna mellanrum för att eleverna skulle få en möjlighet att befästa ljud- och bokstavsinlärningen ordentligt.

Ljudhjulet

 

Som du kan se i ”ljudhjulet” valde jag att börja med de tre vokaler , i, e och ä. Det gjorde jag eftersom det är lätt att utgå från i och sedan visa hur e och ä bildas genom att vi öppnar munnen lite mer för att uttala e och ännu mer för att uttala vokalen ä. Det är ofta svårt för eleverna att höra skillnaden mellan i och e i början, men de kan se på min mun vilken vokal det är. De får lyssna, titta, härma och hålla upp rätt vokal.

Jag har valt att ta tjuren vid hornen och tidigt träna även de ljud som kan vara svåra att uttala rätt. Maja Witting föreslår att man sätter sig ner med eleven och prövar sig fram till vad som är lättast och börjar med det. Samtidigt vill jag att eleverna tidigt ska bli uppmärksammade på att t.ex. i och e är olika ljud även om det i början kan vara svårt att höra skillnaden. Jag har på så sätt försökt se till att de inte lär in ett felaktigt uttal. Om några ljud upplevs som omöjliga är det bra att de i varje fall har blivit uppmärksammade på att det finns en skillnad även om de ännu inte klarar av att uttala rätt. Träning av uttal och ljud är något vi gör mest varje dag.

I tidigare undervisning har jag sett hur många elever har lärt in ett felaktigt uttal och gissat vilt när de skriver. De förstår inte att det verkligen finns en skillnad mellan språkljuden och tänker att å bara är en variant av a och uttalar ljuden som ett ljud som varken är a eller å.

”En central del av av de strukturerade övningarna består av uttalsövningar. Dessa bygger i sin tur på att eleverna verkligen kan uppfatta de svenska språkljuden och inte tolkar dem så att de kommer att likna språkljuden i det egna språket.”  (Maja Witting)

Sammanljudning

”När övningarna gäller symbolfunktionen i sin helhet, dvs. även riktning och kontinuitet, arbetar man med språkljudskombinationer. De bildas av vokalljuden tillsammans med l-ljudet och s-ljudet och sedan med övriga konsonantljud” (Maja Witting)

Efter en tid lade jag till några konsonanter. De första var l, s, n, r och f , så kallade ”hålljud” vilka är lättare att ljuda ihop med vokalerna än t.ex. t och k som man inte kan hålla ut. Några språkljudskombinationer bildade verkliga ord, t.ex. le, se och el.

De ord som inte är svåra att förklara med bilder, har jag illustrerat i mina Powerpoint-presentationer.  Jag håller på att samla ihop de övningar jag har gjort till eleverna i anknytning till de olika delarna och göra små häften så att eleverna ska få ett färdigt träningshäfte som hör till den del i diagrammet vi har tränat med hjälp av Powerpoint. Det kommer att kännas bättre än lösbladssystemet

Naturligtvis är det också viktigt med förståelsen och att kunna använda ord och fraser. Arbetet med ljud/bokstäver och samtal har därför gått hand i hand, men en stund flera gånger i veckan fokuserar vi enbart på uttal och sammanljudning. Rätt uttal är viktigt och kräver mycket övning. Därför har jag aldrig ansett att vi har varit färdiga med någon av vokalerna. De har visat sig vara speciellt svåra och efter ett år av övning tränar vi fortfarande.

När vi har kommit så långt att eleverna kan läsa ihop enkla ord läser vi ofta minimala par. Detta är bl.a. för att ännu en gång visa betydelsen av vokalerna i orden. Jag försöker då också ta med några exempel på ord där det kan bli lite genant om man råkar uttala eller skriva fel. ( hor-hår )

I anslutning till vår träning av ljuden gör vi ibland även en liten ”diktamen” (avlyssningsskrivning enligt Maja Witting) av de ord som funnits med i presentationen. De som behöver får orden utskrivna och deras uppgift blir att lyssna efter ljud och/eller hitta de ord jag dikterar medan de övriga skriver efter min diktamen. I början satt jag med en eller några elever, men efterhand skrev vi i den stora gruppen. Om vi inte har skrivit på ett tag säger eleverna ifrån. Det upplevs av de allra flesta som väldigt meningsfullt och viktigt. Jag har varit noga med att förklara att det inte är ett prov utan en övning. Eleverna får själva rätta det de har skrivit och de som behöver får hjälp. Det är däremot viktigt att de inte skriver av varandra. Då händer ju inte så mycket i hjärnan. Om de behöver visar vi med fingrarna hur många ljud ordet består av. Jag väljer ibland nonsensord eftersom de framförallt ska fokusera på ljud och bokstavskombinationerna. Dessutom är ordförrådet ofta inte så stort.

I början var det vanligt att de kikade på den som satt bredvid, men när de förstod att jag inte skulle samla in och rätta, utan skulle skriva orden på tavlan efter övningen, försvann prestationsångesten och mycket av ”fusket” med den. De flesta har nog insett att den bästa hjälpen finns hos mig och inte hos grannen. ”Titta på mig” är en av de första fraserna de lärde sig.